Hemgång

Vi vaknade runt 8 av att vi hörde resten av campet börja packa sig ifrån oss. När vi kikade ut genom tältet var det många som redan försvunnit. Det kändes lite melankoliskt. Skönt att veta att vi kommer se de flesta i stan igen snart.


Mer och mer folk droppade av och vi drog iväg till festivalbussen där vi hann på bussen precis innan det började spöregna. Det var så stora droppar så att det började rinna och bubbla längs asfalten. Synd om dem som inte lyckats packa sig ifrån campingen innan.

På bussen blev vi lovade en timmes paus. Tråkigt nog fanns det bara MAX där vi stannade. Jag tål verkligen inte MAX. Vad är det som gör deras burgare till Sveriges godaste? Originaldressingen smakar ju gamla sopor! Det var inte lätt under tiden jag jobbade där för några år sedan. Jag kommer ihåg att det var jättestressigt och vi fick allt att flyta på i McDonald's-fart, men den här MAXrestaurangen var helt fruktansvärt långsam! Vi fick vår mat när 45 minuter av vår entimmesrast var över. Vi var tvugna att springa efter några minuter och käka upp resten på bussen.

Någonting som jag däremot rekomenderar är deras handgjorda lyxshake med jordgubbar och grädde! Supergod och jättesomrig. MAX känns också som ett bra alternativ om man vill ha lite nyttigare, billigare snabbmat.


Efter 5 timmar och ett gäng felkörningar var vi äntligen framme. Visst hade jag reagerat över att mina skor hade blivit leriga, men de såg lixom ännu lerigare ut på tunnelbanan. De hörde lixom hemma på festival, inte på gröna linjen mot högdalen.


När vi kom hem blev det försten in i duschen, sen blev det mys med godis till Jönssonligan. De filmerna är en av de få sakerna som får mig att älska Sverige igen. Synd att det inte görs så bra filmer i det här landet längre.

Hehehe... Vi har ju i alla fall Filip och Fredrik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar